Mormors lilla kråka skulle ut och åka...

Jag släppte precis ut en stor kolsvart kråka ur min stora kamin. Kaminen är en insats i glas och min förvåning övergick i sekunder av förtvivlan när jag såg en stor kråka sitta inne i den glasade insatsen. Där satt den och tittade på mig och där satt jag och tittade på honom. Undrar vad han tänkte... för jag tänkte faktiskt inte särskilt mycket de första sekundrarna. Häpenheten sköljde över mig som en tsunami och jag blev helt stum, helt tom i bollen (mer än vanligt kanske). Jag hade dock sinnesnärvaro att ta fram min videokamera och förevigade stunden då jag öppnade upp alla mina fönster i min lilla sal, öppnade luckan till kaminen och vips så flög den upp och satte sig i bokhyllan. Där satt den och kikade lite på mig en stund innan den tog sats och flög ut genom det öppna fönstret. Jag tar det som ett gott tecken på att dagen kommer att bli väldigt god och lyckosam...