Följ mig i politiken!

söndag 23 november 2008

Stjärnor & planeter 2

Så var det dags för socialdemokraterna även i Kalmar att öppna dörren för en höjd kommunalskatt. Jaha, varför då undrar nog många. Lågkonjunktur, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson. Jaha, men det visste man ju redan vid den här tiden förra året och förresten vet ju alla att förr eller senare kommer det en ny lågkonjunktur, för det gör det ju alltid, säger nog många. Ja, men nu är det ju fritt fall för ekonomin och den dumma regeringen är ju inte snäll och ger oss inte allt vad vi vill ha, säger Johan P. Hmmm.... Om jag inte minns fel var det en valrörelse 2006 och om jag inte minns fel så lovade socialdemokraterna genomföra en idrottsatsning på 150 miljoner kronor och lovade Kalmar FF en splirrans ny arena. Valet skedde i en period av mycket stark högkonjunktur, tider då man normalt ska spara på sig i ladorna för att kunna använda när tiderna är kärva, som exempelvis vid denna lågkonjunktur man visste skulle komma. Inte nog med detta, under valrörelsen stoltserade Johan Persson och hans socialdemokrater med en mängd andra satsningar och reformer för miljontals kronor samtidigt som ekonomin redan då var mycket pressad. När tiden gick efter valet så var Johan och hans gelikar tvingade att backa på en rad vallöften och senarelägga andra just på grund av att kommunens ekonomi var så usel i den mycket starka högkonjunkturen (hur det egentligen är möjligt). Han ropade på hjälp och fick faktiskt med sig samtliga partier i fullmäktige på något han kallade budget i balans med ett generellt besparingskrav på 2 procent för samtliga verksamheter, ytterligare minskade ramar för en mängd förvaltningar och vissa framskjutna investeringar (läs: vallöften). Dealen med alliansen var att de skulle vara delaktiga genom hela processen, vilket inte verkar ha skett. Nu när då högkonjunkturen är borta och lågkonjunkturen är här visar det sig att ekonomin har blivit än sämre (ganska väntat - inte särskilt konstigt egentligen) och då kommer ropen på hjälp igen och är det ingen som lyssnar så höjer han bara skatten. Fast, det gör han nog ändå, hur eller hur... Frågan är vilken hjälp han kan förvänta sig? Kanske borde han och hans vänstermajoritet själva få ta ansvar för de vallöften han nu av ekonomiska skäl inte kan genomföra och kanske borde hans majoritet själva ta ansvar för de ogenomtänkta reformer och den politik som lett till denna kommunekonomiska missär?.. Undrar egentligen hur långt och tufft han vågar gå i nödvändiga prioriteringar av verksamheterna? Det finns många möjliga besparingar, men vågar han och kan han ta ansvaret? Ett exempel är att man slår ihop samhällsbyggnad och gata-park med mark och exploatering samt socialnämnden med omsorgsnämnden och att man flyttar över hela kultur- och fritidsnämndens ansvar till berörda nämnder och kommunstyrelsen. Ett annat exempel är att se över och starkt prioriterar i den verksamhet som finns utöver kärnverksamheterna och den verksamhet som driver utvecklingen av kommunen framåt. Det går säkert göra många prioriteringar här. Ett sista exempel är att se över vilka verksamheter man kan lägga ut på entreprenad. Är Johan Persson & Co mogna att ta ett sådant tufft övergripande ansvar för att vända skutan på rätt köl? Nä, jag tror faktiskt inte det...

Inga kommentarer: