Följ mig i politiken!

tisdag 11 augusti 2009

Butikslarm & integritet

Läste idag att 95% av butikslarmen är falska. Inte alls konstigt på ett sätt och bara konstigt på ett annat... Man kan ju fråga sig vad det är för teknik på 2000-talet i skuggan av rymdfarare, fildelning och LCD-tv som gör att man inte kan tillverka ett simpelt magnetiskt larm som ger ett säkrare utslag än 5%?! Frågan är om denna tekniska utveckling är acceptabel, men än viktigare är frågan om den personliga integriteten. Att som kund bli utsatt för denna förnedring att bli utpekad som brottsling av andra kunder och butik och dessutom får stå och skämmas offentligt för ett larm som var falskt, ja vart har respekten för den personliga integriteten tagit vägen? Vilket ansvar tar butiker som falskeligen utpekar någon för att vara brottsling? Jag har själv råkat ut för detta vid två tillfällen och blivit väldigt nonchalant bemött, utan en ursäkt och utan kompensation för det överilade tilltaget. Jag har dessutom hört mängder av liknande historier och jag kan tycka att butikerna har ett alldeles särskilt ansvar att ge generös kompensation vid dessa tillfällen då larmet inte går att lita på. Ett exempel är det som hände mig i Vancouver i Kanada för några år sedan då ett falsklarm utlöstes. En vakt och butiksanställd rusade till och undersökte saken. När falsklarmet var ett konstaterat faktum utdelades en kompensation i form av ett presentkort på 100 kanadensiska dollar (motsvarande ca 550 kronor). Personalen bemötte mig med ödmjukhet och jag kunde visa samma ödmjukhet tillbaka. När kommer svenska butiker att lära sig av ett sådant här lysande exempel?

Inga kommentarer: