Nu har det märkliga hänt, nämligen att den rödgröna röran i Landstinget i Kalmar län uttalat att man hellre satsar lönebidragspengar på egna anställda med personliga tjänster. Idag finns 6 personer med lönebidrag vid Landstinget i Kalmar län, vilket är ytterst lite med tanke på att det finns närmare 6000 anställda. Lönebidragstjänsterna ska ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för människor med nedsatt arbetsförmåga och en åtgärd som kan ge dem en fot in på arbetsmarknaden och kanske också i förlängningen ett fast arbete.
Att Johnny Petersson (v) i sitt svar på Jörgen Anderssons (m) interpellation blandar ihop äpplen och päron gör inte saken tydligare. Han skriver i sitt svar att om man ökar antalet lönebidragstjänster måste anställda med personliga tjänster minska i samma grad. Detta är naturligtvis en grav missuppfattning då det är Arbetsförmedlingen som hanterar och beslutar om lönebidragstjänsterna och hur stor ersättning som ska utgå till arbetsgivaren, vilket kan vara upp till 80 % av lönekostnaden, ibland till och med mer. Besluten sker individuellt och inte genom anslag till en viss arbetsgivare, som den rödgröna röran tycks tro...
Har de inte koll på läget så har de inte... Nu till det märkliga... Vänstern och socialdemokraterna har i riksdag, kommuner och landsting nästan över hela Sverige skrivit motioner om att vilja inrätta fler lönebidragstjänster. Men, i Kalmar län finns ingen sådan vilja...
tisdag 18 maj 2010
fredag 16 april 2010
Vulkanisk aktivitet även i politiken...
Har precis lyssnat till Anders Borgs senaste inlägg i den politiska debatten. Den rödgröna vänsterkartellen är på felväg, det råder det ingen tvekan om. Inte nog med att deras politik leder till större orättvisor, mer utanförskap och större ojämlikhet - den leder också till ekonomisk stagnation och ett stort bortfall av nya företag och arbeten. Om detta råder det ingen tvekan. Det man vet är att det råder mycket stor oenighet i den rödgröna bastun när temperaturen skruvas upp av bensinskatter, snabbstopp av kärnkraften och höjd skatt på arbete för ungdomar. Patetiskt ytterligare blir det av att se en liten grupp SSUare stå med megafoner utanför Svenska Mässan i Göteborg, där moderaterna håller sin kommunala rikskonferens, och skriker att "rättvisan är röd" och "jämlikheten är röd" när de själva egentligen står för en politik som skriker att "rättvisan är död, jämlikheten är död"! Deras ord förgiftar dem själva som den värsta vulkaniska partikelsamlingen. Hyperventilerat färsk isländsk luft på burk månde?
tisdag 30 mars 2010
Barn med växelvis boende
Jag är glad att Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun nu tar tag i problemet med att försöka finna lösningar för de familjer som har barn med växelvis boende i annan kommun. Det finns dock ett problem vi står inför med den socialdemokratiska majoritetens förslag till lösningar med att upprätta kostnadsavtal med andra kommuner. Om någon kommun säger nej till sådant avtal löser man bara problemet för de barn som bor i kommuner med avtal om växelvis boende med Kalmar kommun. Det betyder i princip att socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet accepterar att det blir ett A och ett B-lag. Ett A-lag där avtal mellan kommunerna finns och där barnen får rätt till båda sina föräldrar och ett B-lag där det inte finns något avtal och där dessa barn därmed inte får samma rätt till båda sina föräldrar. Detta är ett problem jag inte riktigt är tillfreds med och det vore väl märkligt om Kalmar kommun inte skulle kunna hitta en bra lösning med ett äkta barnperspektiv i centrum...
Rättsläget i dessa fall är något oklart när det gäller kommunernas ansvar för barn med växelvis boende, speciellt i värnandet av den så viktiga arbetslinjen. Lagstiftningen säger att folkbokföringskommunen har kostnadsansvaret för barnen, OM inte särskilda skäl föreligger och enligt SKL är ett sådant skäl just delad vårdnad med växelvis boende, speciellt med långa avstånd. Att ta ut en avgift i två olika kommuner för samma barn vid växelvis boende säger inte lagen något specifikt om, bara att man inte får överstiga maxtaxan i den kommun där barnet är folkbokfört. att ta ut ytterligare ersättning i annan kommun finns alltså inte särskilt tydligt behandlat i nu gällande lagstiftning som reviderades under 2009. Man kan förstå att rättsläget blir ganska osäkert då något sådant fall ännu inte är rättsligt prövat utifrån den nyreviderade lagen.
Hur ska man då egentligen se på denna problematik? SKL visste inte heller riktigt på grund av det allt för oklara rättsläget. Enligt SKL får en kommun där barnet inte är folkbokfört säga nej till barnomsorg för barn med växelvis boende på grund av de särskilda skälen i lagstiftningen, om det finns plats för dem vill säga. Men, vem har då betalningsansvaret om den folkbokföringskommunen säger nej till att avtala/komma överens med den andra kommunen om barnomsorgsplats? I princip skulle en rättslig prövning kunna ge den icke folkbokföringskommunen hela betalningsansvaret på grund av lagen om att man bara får ta ut en maxtaxa i den folkbokförda kommunen och kan i så fall den andra kommunen ta ut en ny specifik avgift av föräldrarna och i så fall hur stor avgift då? Om detta är lagstiftningen väldigt otydlig och skulle behöva förtydligas.
Men, att i detta perspektiv inte som kommun våga börja ta ansvar för barnen med växelvis boende tills dess lagen återigen reviderats är inget annat än ansvarslöst och visar att man absolut INTE sätter barnperspektivet i centrum för de politiska besluten. Istället gömmer man huvudet i sanden likt strutsen som är rädd att se och inse verkligheten som den är. Vi i Kalmar kommun måste kunna hantera och lösa våra egna kommunala problem och i det här fallet verkar nu gällande lagstiftning kunna ge utrymme för kommunen att lösa de problem som gjort att Ada hamnat mellan det stelbenta byråkratiska regelverket och ovilliga systemtänkande politiker.
Jag drev frågan på senaste fullmäktigemötet, men möttes enbart av socialistisk ideologi som sätter makten främst och låter individerna anpassa sig till system och byråkratiska regelverk. Jag å min sida sätter individerna främst och försöker förmå systemet och byråkratin att anpassas efter individerna. Tackar Gud för möjligheten att kunna reservera mig mot dåraktiga beslut...
Rättsläget i dessa fall är något oklart när det gäller kommunernas ansvar för barn med växelvis boende, speciellt i värnandet av den så viktiga arbetslinjen. Lagstiftningen säger att folkbokföringskommunen har kostnadsansvaret för barnen, OM inte särskilda skäl föreligger och enligt SKL är ett sådant skäl just delad vårdnad med växelvis boende, speciellt med långa avstånd. Att ta ut en avgift i två olika kommuner för samma barn vid växelvis boende säger inte lagen något specifikt om, bara att man inte får överstiga maxtaxan i den kommun där barnet är folkbokfört. att ta ut ytterligare ersättning i annan kommun finns alltså inte särskilt tydligt behandlat i nu gällande lagstiftning som reviderades under 2009. Man kan förstå att rättsläget blir ganska osäkert då något sådant fall ännu inte är rättsligt prövat utifrån den nyreviderade lagen.
Hur ska man då egentligen se på denna problematik? SKL visste inte heller riktigt på grund av det allt för oklara rättsläget. Enligt SKL får en kommun där barnet inte är folkbokfört säga nej till barnomsorg för barn med växelvis boende på grund av de särskilda skälen i lagstiftningen, om det finns plats för dem vill säga. Men, vem har då betalningsansvaret om den folkbokföringskommunen säger nej till att avtala/komma överens med den andra kommunen om barnomsorgsplats? I princip skulle en rättslig prövning kunna ge den icke folkbokföringskommunen hela betalningsansvaret på grund av lagen om att man bara får ta ut en maxtaxa i den folkbokförda kommunen och kan i så fall den andra kommunen ta ut en ny specifik avgift av föräldrarna och i så fall hur stor avgift då? Om detta är lagstiftningen väldigt otydlig och skulle behöva förtydligas.
Men, att i detta perspektiv inte som kommun våga börja ta ansvar för barnen med växelvis boende tills dess lagen återigen reviderats är inget annat än ansvarslöst och visar att man absolut INTE sätter barnperspektivet i centrum för de politiska besluten. Istället gömmer man huvudet i sanden likt strutsen som är rädd att se och inse verkligheten som den är. Vi i Kalmar kommun måste kunna hantera och lösa våra egna kommunala problem och i det här fallet verkar nu gällande lagstiftning kunna ge utrymme för kommunen att lösa de problem som gjort att Ada hamnat mellan det stelbenta byråkratiska regelverket och ovilliga systemtänkande politiker.
Jag drev frågan på senaste fullmäktigemötet, men möttes enbart av socialistisk ideologi som sätter makten främst och låter individerna anpassa sig till system och byråkratiska regelverk. Jag å min sida sätter individerna främst och försöker förmå systemet och byråkratin att anpassas efter individerna. Tackar Gud för möjligheten att kunna reservera mig mot dåraktiga beslut...
torsdag 26 november 2009
Socialdemokraterna har misslyckats fundamentalt!
Socialdemokraterna slår sig för bröstet för att de skapat så bra ekonomi och gjort så mycket bra. Landstingsfullmäktiges debatt fortsätter... Men, det framkommer nu med all tydlighet att det lilla överskott som kan redovisas i år beror på att Landstinget i Kalmar län fått extra pengar från den goda alliansregeringen och utan dessa pengar hade underskottens tid varit verklighet - igen.
Den långsiktiga trenden visar på nästan 1 miljard kronor för socialdemokraternas regeringsperiod de senaste 15 åren. Resultatet för den kommande perioden blir -135 Mkr och alliansregeringen räddar resultatet nästa år med ökade statsbidrag på ca 150 miljoner kronor. Redan nu kan man skönja att periodens underskott kommer att bli än mer med tanke på att de räknar med att förvaltningarna ska klara budget, vilket de inte gjort de senaste mandatperioderna. Detta kallar socialdemokraterna för ansvarstagande...
Samtidigt försvarar s, v och mp höjningarna av patientavgifterna som blir sveriges högsta. Detta kommer endast att leda till 32% fler frikort och höjningen beräknas inte ge några ökade intäkter, utan endast en mindre efterfrågan på vård. Det osar panik i den röda politiken och det totala politiska misslyckandet börjar bli ett faktum.
s, v och mp har inte lyckats skapa en enda nyhet eller lyckats lösa ett enda problem under sin mandatperiod, tvärtom har de skapat fler problem och några exempel är jämlik vård, sjukresor, familjecentralerna och demensvården... Avsaknaden av ledarskap, visioner och initiativkraft är akut och dessa resultat måste innebära en smärtsam valförlust nästa år, om förnuftet får gehör...
Den långsiktiga trenden visar på nästan 1 miljard kronor för socialdemokraternas regeringsperiod de senaste 15 åren. Resultatet för den kommande perioden blir -135 Mkr och alliansregeringen räddar resultatet nästa år med ökade statsbidrag på ca 150 miljoner kronor. Redan nu kan man skönja att periodens underskott kommer att bli än mer med tanke på att de räknar med att förvaltningarna ska klara budget, vilket de inte gjort de senaste mandatperioderna. Detta kallar socialdemokraterna för ansvarstagande...
Samtidigt försvarar s, v och mp höjningarna av patientavgifterna som blir sveriges högsta. Detta kommer endast att leda till 32% fler frikort och höjningen beräknas inte ge några ökade intäkter, utan endast en mindre efterfrågan på vård. Det osar panik i den röda politiken och det totala politiska misslyckandet börjar bli ett faktum.
s, v och mp har inte lyckats skapa en enda nyhet eller lyckats lösa ett enda problem under sin mandatperiod, tvärtom har de skapat fler problem och några exempel är jämlik vård, sjukresor, familjecentralerna och demensvården... Avsaknaden av ledarskap, visioner och initiativkraft är akut och dessa resultat måste innebära en smärtsam valförlust nästa år, om förnuftet får gehör...
Socialdemokraterna sa nej till familjecentraler
Ledande företrädare för den socialdemokratiska majoriteten i Landstinget i Kalmar län har tidigare varit ute och pratat mycket och vackert om hur viktigt det är med familjecentraler och vilken fördel detta är i samverkan med kommunerna. När det nu blir skarpt läge och de ska rösta om alliansens förslag att fortsätta inrättandet av familjecentraler i länet så skakar deras röda knän och ett darrande nej viskas fram över den röda delen av församlingen. Återigen visar socialdemokraterna upp sitt rätta jag och förtroendet och tilliten minskar för deras politik dag för dag. Brist på ledarskap och initiativtagande är ett förnamn på ett mycket större problem för majoriteten, nämligen visionslösheten och verklighetsförankringen. Förlorar de valet har de själva bidragit till att slå undan benen på sig och sin elefant till samarbetspartners.
Jag blir rädd för socialdemokratisk sjukvårdspolitik
Med tanke på att socialdemokraterna och miljöpartiet försöker mörka vad de egentligen vill med Västerviks sjukhus blir jag orolig för deras egentliga syfte. S-kongressen öppnade upp för privat sjukvård med vinstintresse utan att göra någon åtskillnad om det handlade om sjukhus eller vårdcentraler eller någonting annat. Miljöpartiet var ute i valrörelsen 2006 och sa att de ville privatisera Västerviks sjukhus. Jag är nu orolig att socialdemokraternas syften med kritiken mot alliansen och att deras dimhöljda röda slöja nu kommer att mynna ut i att det är socialdemokraterna med hjälp av miljöpartiet kommer att sälja ut Västerviks sjukhus. Det vore klokt av alliansen att i landstingsfullmäktiges budgetdebatt yrka på att Västerviks sjukhus inte ska säljas ut. Kommer (s) och (mp) att avslå det också? Osäkerheten och ororsmolnen svävar som en osalig ande över frågan...
Är (s) och (v) överens om sin valplattform att privatisera?
Sitter på landstingsfullmäktigemötet i Kalmar län och börjar bli mer och mer fundersam över vad socialdemokraterna egentligen vill med sina egna kongressbeslut de tog för någon månad sedan.
Ylva Johansson skriver på socialdemokraternas egna hemsida direkt efter s-kongressen att "partistyrelsen fick gehör för att det nu är dags att fokusera på kvalitet före driftsformer" ... "det bör nu stå klart att socialdemokraterna inte är ett parti som är emot valfrihet när det gäller privat eller offentlig drift".
I Dagens nyheter kunde man den 14 september läsa att socialdemokraterna inte vill ha någon lag mot att privata företag gör vinst på skol- eller vårdverksamhet" ... "vi tror inte på en lagstiftning som förbjuder vinst eller vinstuttag utan vi vill istället se högre kvalitetskrav", säger Ylva Johansson (s).
I protokollen från s-kongressen kan man om vårdbesluten bland annat läsa att "valfrihet och delaktighet ska vara självklara delar av vår välfärd. De ha ett värde i sig och ger medborgarna möjlighet att påverka kvaliteten och innehållet i välfärdstjänsterna. Olika utförare kan berika välfärden".
Ja, en moderat hade inte kunnat säga det bättre själv... En sak är dock noterbart och det är att s-kongressen tar privatiseringarna till ytterligare en nivå när de säger att privatiseringarna har ett värde i sig. Den borgerliga alliansen i Landstinget i Kalmar län skriver precis tvärtom, att en "mångfald av vårdproducenter är inget mål i sig".
Med detta kan jag konstatera att socialdemokraterna gjort en tydlig kursändring i socialdemokratisk vårdpolitik. De säger inte längre nej till privatiseringar inom den gemensamma välfärden och de kan till och med tänka sig att tillåta vinster för dessa privata vårdföretag.
Socialdemokraterna resonerar inte heller i termer om att undanta någon offentlig verksamhet i sin iver att privatisera vården, vilket gör det en smula märkligt att de nu gör en så stor sak av Västerviks sjukhus när de själva har öppnat dörren för sådana privatiseringar med vinstgivande intressen.
En fråga jag vill ställa till socialdemokraterna är när Ylva Johansson (s) säger att socialdemokraterna vill se högre kvalitetskrav för den privata verksamheten. Frågan måste då bli: Vill socialdemokraterna ställa högre krav på den privata verksamheten än på den offentliga? Borde inte kvalitetskraven ställas utifrån patienternas behov, oavsett driftsform? Vården ska väl vara behovsstyrd, eller?
Till vänsterpartiet vill jag ställa följande fråga: Hur ställer Ni er till en gemensam valplattform tillsammans med socialdemokraterna där innehållet är viljan till privat vård med vinstintressen? Jag har i detta svårt att tro att vänstern kommer att liera sig med socialdemokraterna i valplattform som handlar om sjukvården... Sprickan mellan (s) och (v) borde därmed vara ett faktum.
Ylva Johansson skriver på socialdemokraternas egna hemsida direkt efter s-kongressen att "partistyrelsen fick gehör för att det nu är dags att fokusera på kvalitet före driftsformer" ... "det bör nu stå klart att socialdemokraterna inte är ett parti som är emot valfrihet när det gäller privat eller offentlig drift".
I Dagens nyheter kunde man den 14 september läsa att socialdemokraterna inte vill ha någon lag mot att privata företag gör vinst på skol- eller vårdverksamhet" ... "vi tror inte på en lagstiftning som förbjuder vinst eller vinstuttag utan vi vill istället se högre kvalitetskrav", säger Ylva Johansson (s).
I protokollen från s-kongressen kan man om vårdbesluten bland annat läsa att "valfrihet och delaktighet ska vara självklara delar av vår välfärd. De ha ett värde i sig och ger medborgarna möjlighet att påverka kvaliteten och innehållet i välfärdstjänsterna. Olika utförare kan berika välfärden".
Ja, en moderat hade inte kunnat säga det bättre själv... En sak är dock noterbart och det är att s-kongressen tar privatiseringarna till ytterligare en nivå när de säger att privatiseringarna har ett värde i sig. Den borgerliga alliansen i Landstinget i Kalmar län skriver precis tvärtom, att en "mångfald av vårdproducenter är inget mål i sig".
Med detta kan jag konstatera att socialdemokraterna gjort en tydlig kursändring i socialdemokratisk vårdpolitik. De säger inte längre nej till privatiseringar inom den gemensamma välfärden och de kan till och med tänka sig att tillåta vinster för dessa privata vårdföretag.
Socialdemokraterna resonerar inte heller i termer om att undanta någon offentlig verksamhet i sin iver att privatisera vården, vilket gör det en smula märkligt att de nu gör en så stor sak av Västerviks sjukhus när de själva har öppnat dörren för sådana privatiseringar med vinstgivande intressen.
En fråga jag vill ställa till socialdemokraterna är när Ylva Johansson (s) säger att socialdemokraterna vill se högre kvalitetskrav för den privata verksamheten. Frågan måste då bli: Vill socialdemokraterna ställa högre krav på den privata verksamheten än på den offentliga? Borde inte kvalitetskraven ställas utifrån patienternas behov, oavsett driftsform? Vården ska väl vara behovsstyrd, eller?
Till vänsterpartiet vill jag ställa följande fråga: Hur ställer Ni er till en gemensam valplattform tillsammans med socialdemokraterna där innehållet är viljan till privat vård med vinstintressen? Jag har i detta svårt att tro att vänstern kommer att liera sig med socialdemokraterna i valplattform som handlar om sjukvården... Sprickan mellan (s) och (v) borde därmed vara ett faktum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
